Varför har man sånna dagar där man bara sitter ner och undrar över allting? Hur allting kommer bli, eller hur man kommer skapa allting. Vad kommer hända om jag stannar upp här och nu med allting och bara börjar om på ett nytt kapitel i boken om mitt liv. Börjar om där jag vill vara, börjar om på det jag vill känna.
Jag vill inte vara fast, fast med en massa rutiner. Jag vill kunna gå upp på morgonen och inte veta vad som väntar under dagen. Kunna vara spontan och göra det jag vill.
Jag vill tillbaka, ett år tillbaka. Eller nej, jag vill inte tillbaka. Jag vill bara leva dom dagarna en gång till. Jag vill vara svart, gul och lite guld i kanten. föralltid

0