idag var det dax för ett nytt inlägg
Jag har jobbat, på vääärldens bästa jobb. Mc donald's i mitt hjärta. Älskar doften, känslan och människorna. Allting med det är så jävla underbart. Jag är anställd i kassan, vill jag lära mig köket får jag det. Men jag älskar att träffa nya människor, så kassan är wunderbar!
Just nu lyssnar jag på eminem. den absolut snyggaste som finns och någonsin kommer att finnas (L)
Jag har festat hela helgen. och jag har faktiskt träffat alla dom människorna som står mig närmast hjärtat. På en och samma helg, har dom alla varit med på ett eller annat hörn. Så igår satt jag där i soffan och bara log
Idag har jag funnit min väg genom livet. Vilken konstig mening. Men jag har hittat det jag vill göra, jag har gjort upp en plan på hur jag ska ta mig vidare i livet efter min student. Jag älskar skolan och har inga planer på att sluta, därför ska jag fortsätta plugga. Inte kök, inte servering, inte hemma, inte innom pendelområde. Utan långt härifrån. En ny början, på det eviga livet. Det kan jag avsluta med en bild, för idag var jag lila
ska ni äta här eller ta med?
Jobbet idag gick strålande. Andra dagen och jag är redan inne i allting. Imorgon har jag 9 timmars jobb framför mig, ska bli skit kul. Och om jag inte jobbar, ska jag springa altarstensloppet. Känner mig så duktig.
Skolan idag var ganska chill. Stressigt mellan skolan och jobbet bara. En kvart sen skulle man vara iväg igen. Tight, men fine. Tur att jag börjar skriva om det jag gjorde sist under dagen. Lyckat
Jaja, nog om det. Idag fick jag reda på att vi nog drar till liseberg om två veckor. Dagen innan skolan slutar. Och dagen efter björket. ehm.. Jag har absolut ingen aning om hur detta kommer sluta. Jag ska iaf INTE åka kaffekopparna.
Tillbaka till det jag tänkte skriva om. I födelsedagspresent har jag nu fibblat lite fram och tillbaka och FÖLL DIREKT för ett par mossgröna converse skor när vi var inne på nilsons för ett tag sen. Så mamma, jag önskar mig dom när jag fyller år. Åhh, så fina. Men, när min första lön kommer in, ska jag direkt köpa mig ett par. Badarampampampaaaam
Ett bar blåa converse. Höga eller låga är ännu oklart
hosthost
Idag är jag sjuk. Riktigt sjuk. Jag är aldrig sjuk, men så slår det på idag. Just idag denna jävla måndagen. Jag kan inte röra min nacke, inte svälja, huvudet gör ont, foten gör ont och hela kroppen är seg. Jag hatar att vara sjuk
hatar hatar hatar
like a hurricane
Det är bara fem skoldagar kvar, sen äre helg igen. Precis som denna helgen bjuder den på festligheter. Onsdagen där efter är det utsparken och då lär man inte vara pigg i skolan på torsdagen. Men vem fan är han som sagt att man ska ta det lugnt? Han är nog dum i huvudet. Man lever bara en gång!
I fredes hade jag planerat att jag skulle till tandläkaren. men jag hade ju självklart fel. Imorgon klockan 8 är rätt dag och rätt tid. Snurrig.com
Om man kanske skulle ta och gå på toa, slänga på sig en långtröja, dra lite vax genom håret och sen dra på match. Det låter fint
make yourself at home
Sen fortsätter vi med att vi började kvällen hos denise's syster, musik som fan och jävligt roligt sällskap. När klockan redan hade hunnit slå halv tolv, gick vi ner till byn. Jag som hade lovat att jag skulle hälsa på alla, tog ju i hand med gaanska många människor. Och jag kommer inte ihåg ett jävla namn. Eller jo, fast inte hur dom ser ut. Jag och denise tappade bort vartända jävel och när vi tillslut fick tag i dom var dom helt jävla förbannade. Då hade det varit slagsmål. Och ida såg förjävlig ut. Det lugnade ner sig, MEN när vi går förbi stationen sitter där några idioter som sitter och kallar denise för kille. Amanda fick flipp och skrek som fan. Sen fortsätter vi att gå och då vänder jag mig om och ska kolla vart dom andra är och BAM, det är typ värsta hönsboet. Och jag är som jag är, första slaget. Jag har en svullen kind och ont i högra handen, så det hade varit jävligt roligt att se dom andra! :D
Nej, jag bara älskar spontana händelser
if you fall hard, i fall harder
ifrågasätt det inte
orkar inte prata om det och jag vill inte det heller
helgen ska jag spendera med några av mina närmaste vänner och min underbara syster matilda
The sky could be blue, I don't mind. Without you it's a waste of time.
Vad gjorde min dag idag? Jag serverade 8 dagisbarn idag i restaurangen, när jag sätter ner efterrätten utbrister ena killan ''ÅHH, det är paj och glass och LÖV!'' en annan skriker ''wooow, och man kan äta det!''. Öööööversöta.
Vad är jag trött på? Människor som inte kan tänka själv och få saker gjorda
Jag är lycklig över? att mina vänner är guld värda
Jag längtar till? HELGEN!
En tyngd föll av mina axlar när? jag idag fick ett glatt besked, i love u
Vad händer imorgon? Skolan börjar klockan tre, restaurangen är kvällsöppen och fullsatt
Jag ska nu? packa upp min fotbollsväska
I framtiden vill jag bli? större
Jag älskar? min frilla
vitaminer är skit
Så jag är helt bajs på min lärare nu. Ska nog skriva det till henne på facebook.
Och bara för att jag är så less på detta nu, orkar jag inte ens skriva mer. Min väska är packad inför imorgon, direkt när jag kommer hem från skolan drar jag på match. Så lär vara hemma typ vid midnatt känns det som. Deprimerande.
På torsdag kommer studiebidraget. ÄR MAN GLAD ELLER?! men på onsdag missar jag greys och sen på fredag ska jag till tandläkaren. Där dog lyckan.
dunk dunk dunk
piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip
Alla har sina egna stjärnor
Snart ska jag nog sätta på ett kol och bli klar med mitt vitamin och mineral arbete. Det är så jävla trist att jag bara vill bli klar med det. Så då är det nog bäst att jag snabbar mig, eftersom det ska vara klart på fredag. Attans.
Men innan jag gör det ska jag nog skriva in lite viktiga saker i min almanacka. Som tex, tyringedagarna i helgen. Vårfesten nästa helg. Sen utsparken den 9;de. Sen tar underbara Marcus studenten den 11;e.
Och på tal om marcus. Brevet jag fick hem i lördags, var så fint att jag bara var tvungen att pyssla lite med det :) Så nu Marcus, händer du på min wall of fame
wake me up when september ends
Innan dess ska jag nog sätta mig och kolla på I skuggan av värmen. Igen. Den var så bra först gången att jag någ måste se den en gång till för att nöja mig. Det kanske inte räcker. Jag måste nog se den om och om igen, många gånger till. Har ni inte sätt den, så SE DEN!
eller så kanske jag skulle skriva klart mitt arbete om vitaminer och mineraler.
feels like home too me
Liseberg var underbart. Max 20 minuters kö, nästan inget folk och det var bra väder. Jag gick med ett gott skratt nästan hela kvällen tack vara dom som var med mig. Sista halvtimmen åkte vi bara flumrider, framvikt i båten och flodvis med vatten. Snacka om att jag var blöt, BLÖT med stora bokstäver.. Så när jag var hemma vid två på natten gick jag raka vägen in i duschen. Varmvatten, jag älskar dig.
Igår var jag hos morfar, fikade och hade det trevligt :) På kvällen dog jag hem till Jennie. Vi hade det lika kul som vi alltid har. Vänner sen barnsben. Var hemma tid halv tolv och hoppade ganska direkt isäng.
Idag blev det litta shopping. Ett par byxor, skor och en klänning fick följa med mig hem. Och ett par hörlurar. Sen när jag kommer hem ligger det brev i postlådan. Och i brevet ligger ett headset och en lapp. Jag älskar dig Marcus
Snart är min film färdigladdad och jag hoppas fan att den funkar. Hade hoppats på att se den ikväll med mamma. Gråta och känna sig sårad. Nu var den klar, så vi får hoppas på det bästa!
vi ska på picknick i göteborg
Just nu sitter jag och laddar in nya låtar i mobilen, sen ska jag klä på mig. Fixa frillan, sminka mig och näta frulle. Sedan bär det av till göteborg!! Liseberg. Gud vad jag har längtat.
Jag har mina favorit pågar med mig så allting kommer gå galant. Mackan, simon, anton och jag. Som ett nice price på burger king. Om man nu ska gämföra.
Batteriet dör snart här på datan så det är snabba ryck här som gäller. tjingeling
Jag ska bara klargöra en sak
Min blogg är min blogg. Här skriver jag precis vad jag tycker och tänker, som jag sagt innan också. Har man något att säga kan man lägga en kommentar. Men för helvete, anonymt? Vad är det för en feg jävel? Ärlig talat är jag så trött på människor som inte vågar stå för sina åsikter. Jag pekar inte ut någon, så det kan ni inte komma med sen. Jag är bara så trött på människor som har så mycket att säga men som sen inte vågar stå för det.
Man ger sig inte in i en diskussion man inte klarar av. Vilket också betyder att om man kommenterar någonting och inte lämnar ut sitt namn, kan man inte stå för den åsikten. Man kommenterar inte någonting man sen inte är berädd på att få svar på.
Jag sitter inte och svarar på anonyma kommentarer. Eftersom det är helt önödigt. Varför? Jo, personen vågar inte stå för det den skrevit och vågar inte gå in i en diskussion och ta emot motargumenten.
Vill man inte läsa min blogg gör man inte det. Det är helt frivilligt. Men det värsta jag vet är fega människor. STÅ FÖR VAD DU SKRIVER!
Går runt och leker vuxen, tror man kan en massa och tycker så mycket. Så vågar man inte stå för det. Suck, blir man trött eller vad?
your just talking shit
Idag har jag inte hunnit med mycket. Gått i skolan, serverat, ätit, träning och nu hemma. Jag brände min macka i ugnen. Skit också. Så nu får jag börja om på något nytt att äta. Och eftersom jag är FETT hungrig kommer jag sätta punkt på detta inlägget här.
Ett helt ointresant inlägg om ingenting. punkt
jag vaknar upp i min ensamhet
Jag vet att man inte ska tänka så. Men ibland bara händer det. Typ på bussen, i drömmen, i skolan, på fotbollen eller när man går på gatan. Det är bättre att säga alltid. För så ofta tänker jag på det. Att du aldrig kommer tillbaka.
Jag vet också att ingen annan kanske vill läsa detta. Och jag tvingar ingen. Men eftersom det är min blogg, har jag valt att skriva det här. Jag skriver ingen ''vanlig'' blogg om vad jag gjorde innan idag eller hur min planer ser ut inför imorgon. Jag skriver om det som kommer upp i mitt huvud när jag nuddan tangenterna.
Och idag var det precis detta jag skrev ur mig.
Hur stor saknaden till dig är. Hu mycket jag verkligen har lärt mig under dessa tio månaderna. Allt mellan himmel och jord. Jag vill knappt gå ner till dig och säga hej. Det gör fortfarande för ont. Tårarna rinner och hjärtat säger stopp. Jag vill kunna gå förbi graven och hem till er istället och träffa dig som alltid annars. Kunna sitta där uppe i timmar och bara vara jag. Kunna känna mig själv och er. Då man mår som bäst liksom. Jag mår bra nu också, med mina vänner och resterande familj. Men man saknar alltid någon
Det som gör som mest ont. Det är att du visste och jag hann aldrig säga heldå en sista gång
tell me what i wanna hear
Satte mig vid datan och kände att jag skulle skriva något underhållande. Men jag fick fan hjärnsläpp. Vilken otur.
Jag skulle igentligen spelat match idag, men den blev framflyttad till nästa helg. Tur i oturen kanske. Eftersom min näsa är snorig och vädret likaså.
Mackan blev lite ledsen igår över att jag inte hade nämt att jag skulle träffa honom idag. Så då gör jag det nu. Idag ska jag va med marcus och simon.
Men innan jag ska träffa dom måste jag sminka mig och få rätt på mitt skatbo till hår. Idag har det nog helt gett upp. Fasiken också. Får väll försöka platta till det lite snyggt.
Senare kommer syrran hem från väla och har förhoppningsvis med sig det jag skickade med bud. Orkade inte beställa det över nätet. Det kommer komma till användning om ett tag. Inte nu och inte idag. Men snart
Jag vet inte riktig om detta inlägget blev så speciellt underhållande. Därför slutar jag nog skriva nu.
What a' feeling
Shit. Vadå trött i armarna? Igår bar jag och snickrade med pappa så jag aldrig sett på maken. Och imorse vaknade jag upp och var trött i armarna. Tur i oturen. Men kul var det och snyggt kommer det att bli. Så jag kommer ju hjälpa honom mer, så kul var det!
Nu börjar denna veckan närma sig sitt slut. Som jag sa, tiden går fort. Så nu sitter jag och funderar på vad som händer denna veckan. Drar det lite snabbt här som en liten kom-ihåg-lista.
Söndag: Ringa frissan
Måndag: Skolan - utan engelska (alla lektioner vi har kvar, är inställda. FETT hjärta till min lärare!)
Tisdag: Servering sen träning
Onsdag: Servering och uppvärming
Torsdag: VI DRAR PÅ PICKNICK I GÖTEBORG!!! Liseberg here i come
Fredag: Kommer ligga pall
Lördagen bjuder väll på festligheter och söndagen på huvudvärk.
Utöver denna veckan, ska jag inom denna månaden till tandläkaren, köpa mat, packa väskan, på utbildning på donken, festa som fan på vårfesten, eventuelt springa tjejmilen, springa altarstenen och shoppa.
Nej, nu ska jag prova mina kläder som händer i garderoben!
be be be what you want
Nya The Hills avsnittet kollat, check. Och gud vad det är awsome. Love love love.
Aja. Idag är det fredag. Trevlans. Fredagsmys eller vad man ska kalla det. Jag kan ju inte äta godis, eller chips, eller popcorn eller ja. Sånt överhuvudtaget! Så jag klädde på mig varma kläder, mössa och vantar sen gick jag ut och hjälpte pappa i garaget. Faktiskt kul, jag som inte gillar snickeri och sånt. Kom in vid halv åtta.
Nu ska jag snart sätta mig vid tvn. Har varken ork eller lust att göra någonting idag. Munnen gör ont, näsan rinnen och kroppen svider. Snart är det torsdag, snart är det liseberg
En fyrklöver! Nejfan, bara ett blad
Det känns som om jag inte har tur med någonting nuförtiden.
Jag kan nästan inte äta
Min mun gör ständig ont
Jag har fått beställa en ny klänning till skolavslutningen
Mina skor har inte kommit
Och jag stör mig på många människor
Vart är jag på väg undrar jag.
Snart är jag på väg till sängen. Så det vet jag. Men annars. Idag när jag kom hem från skolan la jag mig nästan direkt i soffan, sov från två till fem. Tack vara min jävla mun och mina jävla tänder. Om två år blir det bra, äntligen.
Snart slutar vi skolan, det är nice.
Fy fan vad jag känner mig bitter.
Nu ska jag sova
stressigt
min andra halva
En person som denna är väldigt svår att uppfatta, svår att få grepp om. För att den är så osäker. Vet inte var den stor, eller vem den kan lita på. Ensam i världen, det ska ingen vara. När den går och lägger sig om kvällen, funderar den alltid på hur morgondagen kommer att se ut. Kommer den få frid, eller kommer den tryckas ner.
En osäkerhet som inte förvinner. Man försöker hjälpa, men det kommer aldrig långt nog. Man bode inte få känna sig så varje dag och acceptera allt man får emot sig. Vaje person har sin charm och ingen, absolut ingen borde få bli nertryckt.
Jag må vara elak ibland, men min elakhet baseras alltid på någonting. Aldrig bara för att jag vill det, eller känner för det. Men det denna personen får stå ut med, borde vara förbjudet. Den blir bara starkare, eller? Blir man verkligen stark av all den smärtan, eller blir man svag. Svag i sig själv och svag mot alla andra. Vågar den visa vem den verkligen är i alla sammanhang eller sätter den på sig en mask i vissa tillfällen för att inte visa sitt rätta jag? För att den inte vågar, för att den inte orkar stå emot allt det som då kommer tillbaka mot den.
Jag känner en person som är väldigt stark. Inte fysiskt utan mentalt. En person jag ser upp till, fast den inte har lika många år som jag om bakfoten. Personen har ett fint yttre, men ett vackrare inre. Den personen heter Matilda olofsson och hon är min syster.
En syster jag älskar och värdesätter mer än allt annat här i värden. Och jag vet att hon inte borde få gå igenom allt det hon får tampas med varje dag. All den smärtan, alla dom orden, dom blickarna och dom sveken. Hade jag kunnat, hade jag räddat henne på mitt vis. Men vad man än gör, vänds det mot henne senare. Och det gör så ont, ont i mitt hjärta.
Varje dag går jag och lägger mig med oron i kroppen. Hur kommer min syster klara dagen? Kommer hon kunna sluta ute allt hårt och kämpa lite till. Bara några fler dagar. Snart är hon fri. Snart står hon där, med vinden i håret och solen i ögonen. Tittar ut på alla och tänker, äntligen.
Snart är hon fri, snart kan jag bli fri. Fri från all min oro.
Jag känner en person som är väldigt stark. Inte fysiskt utan mentalt. En person jag ser upp till, fast den inte har lika många år som jag om bakfoten. Personen har ett fint yttre, men ett vackrare inre. Den personen heter Matilda olofsson och hon är min syster. För mig är hon en lysande stjärna, en av dom bästa. Min syster, min andra halva, min själsfrände. Den jag älskar mest här på jorden
jag svär att en dag ska du också hitta hem
Då var det nästan dags att hälsa den 3:dje maj välkommen. Hör ni hur det låter? 3:dje maj. Det är nästan så man dör lite i sig själv. Nu undrar ni säker varför. Jo, imorgon är det den tredje maj vilket resulterar i:
jag får snart uppleva resan till liseberg som gjorde mig pank redan första dagen på mitt studiebidrag.
att utsparken äger rum om cirka en månad
att jag snart går ut på mitt sista sommarlov
och att jag då börjar på mitt första sommarjobb
jag och brudarna tågluffar till tosselilla
jag är 79 dagar ifrån min 18 års dag
och att jag är 365 dagar + några till, ifrån min sudent
Bara det får mig att nästan börjar brista ut i tårar. Fy fan vad tiden går fort. Det känns som om det var igår jag tog farväl av 9a, fast det igentligen var snart tre år sen. Det känns som om det var igår jag satt där i korridoren och väntade på att fredde skulle komma springande med betygen och skumpan i handen, fast det redan har gått ett helt år. Det känns som om det var igår jag upplevde att döden visst finns, men nej, det var åtta månader sen.
Vilka funderingar jag får. Jag sitter här och bläddrar i en bok som visar dom bästa och dom värsta stunderna i mitt liv. En bok jag alltid bär med mig, en bok som alltd finns i hjärtat. Så man kan plocka fram den ibland när man känner för det. När man vill sakna något lite extra mycket, eller när man vill gråta. Eller också som bäst, när man vill uppleva dom lyckligaste stunderna i sitt liv.
Dom stunderna man idag vill uppleva igen. Och igen och igen och igen. Och vissa man inte vill uppleva alls. 
En dag ska jag glömma alla dom som inte finns här idag.
Något jag satt och funderade på igår var varför jag bloggade. Det är inte många som läser säger någon, nej men det är inte därför jag skriver. Jag skriver för att avreagera mig. När någonting händer mig håller jag det för mig själv. Är jag ledsen eller blir illa behandlad visar inte jag det. Mår jag dåligt, tar jag ut det på tangenterna på datan. Jag har säker 100 texter på datan som är bara för mig själv. Texter om hur jag mår, hur jag känner och hur jag tänker. När världen suger, kärleken sårar och vänner sviker. Jag skriver om mitt liv, hur jag kan leva när alla såren bränner. Jag är stolt över mig själv, att jag står här idag. Att jag tagit mig förbi alla saker jag har mött, och tack vare det vet jag att:
Efter alla motgångar når man framgångar
Jag inte tror på kärleken
Man ska ta chansen när man har den, aldrig tveka
Jag är starkast ensam
Drömmar kan ingen döda
Jag mår bäst när jag sitter med min lillebror i famnen
Datumet 6/4 - 09 gjorde stor betydelse i mitt liv
Jag tror på ett liv efter döden, så du kan leva i evig frid mormor
Jag har lärt mig att ordet älska inte alltid betyder någonting för den andra personen
Livet kan förändras på en sekund
Vänner kommer och vänner går
Man inte ska försöka passa in, man ska vara sig själv
Och jag vet att Jag skulle offra livet för Marcus Jansson
